Just nu känns det som att det mesta i mitt liv ställs på sin spets. Iofs så har jag haft den känsla förr, men allt är så mycket annorlunda nu - det är så sinnessjukt tufft, så det känns som att jag "dukar under" när som helst.
Jag vet att en människa inte orkar med hur mycket som helst. Jag vet att jag är trasig och behöver massor med hjälp och tid för att kunna läkas. Mitt mående är just nu under all kritik. Saknar mina barn så det är fan inte klokt! Det gör både fysiskt och psykiskt ont så jag vet knappt hur jag ska förhålla mig den tid jag är vaken.
Jag vet att en människa inte orkar med hur mycket som helst. Jag vet att jag är trasig och behöver massor med hjälp och tid för att kunna läkas. Mitt mående är just nu under all kritik. Saknar mina barn så det är fan inte klokt! Det gör både fysiskt och psykiskt ont så jag vet knappt hur jag ska förhålla mig den tid jag är vaken.
Denna sommaren har varit ett rent helvete. Värmen påverkar mitt mående. Jag lider verkligen... Och jag som älskade värme förr (då jag var frisk).
Min vuxne son är helt under isen sen flickvännen gjorde slut, och jag kan riktigt känna hans smärta. Den nästlar sig in i mitt hjärta och om jag hade kunnat, hade jag tagit all hans smärta och gjort den till min.
Han är en sådan fin ung man och förtjänar allt det bästa här i livet. Samtidigt så är jag fullt medveten om att han har sin väg att gå med olika sorts prövningar - stora som små.
Men så är det just det där med modershjärtat; det svämmar över när barnen har det svårt eller jobbigt.
Men så är det just det där med modershjärtat; det svämmar över när barnen har det svårt eller jobbigt.
Allt jag vill just nu, är att mina barn ska få må bra. Att jag ska få rätt medicin som kan hjälpa mig upp så att jag kan återfå livsgnistan igen. Det är allt jag begär och ber om just nu.
❤️